Eva Flyborgs Blogg

Göteborgare, liberal, fd riksdagsledamot

En revolution i huvudet

 ”Vad stort sker, det sker tyst”. 

Så lyder ett gammalt uttryck myntat av den store  Erik Gustaf Geijer i ”Odalbonden”. Jag kom att tänka på det när jag hämtade min beställda bok om Beatles på Stadsbiblioteket. Boken heter ”Revolution in the head” och är en noggrann genomgång av alla Beatles låtar med text och musik. Titeln anspelar på de krafter som omformade samhället på 60-talet – musiken, konsten, litteraturen. Beatles spelade en unik roll i allt detta och deras texter samspelar med samhällsutvecklingen, ofta utmanande och som föregångare i en spännande tid när mycket förändrades.

En tyst revolution är kanske just det som vi upplever i Sverige just nu, en omställning. Samhället vilar tryggt på att vi medborgare hjälps åt, ingen lämnas utan stöd och hjälp, alla skall med. Det är bra. Men allt fler tycker det är viktigt att jobba vitt och inte svart, att hellre ta ett lite sämre jobb tillfälligt än att kvittera ut bidrag, att köra så bensinsnålt man kan, gärna gasbil eller elbil. Det är det smarta valet i dag.  Alla som kan skall arbeta och man gör så gott man kan. Vi börjar få en bättre arbets- och samhällsmoral än vad Sverige upplevt på många år.

Mot allt detta står hur det var förut, med Socialdemokraterna vid makten. Oändliga sjukskrivningar, svartjobb för allt fler eftersom skatterna var så enormt höga att det inte lönade sig att arbeta, bidragen var så viktiga att många blev ”systemsmarta” för att maximera sina bidrag. En reduktion av människovärdet där systemen regerade istället för politikerna. I ett sådant system kan korruption och mutor lätt få fäste eftersom man ju bara lurar ett system, det drabbar ju ingen annan. Människor var till för systemen i stället för tvärt om. Nu förändras värderingarna. En revolution i huvudet till förmån för människovärdet, människovärdigheten och livsglädje är det vi nu ser. Tack Alliansen, Sverige har blivit mer som vi borde vara, men inte ännu allt vad vi kan bli.

  Valet på söndag avgör hur vi vill gå vidare, tillbaka till det gamla bidragslandet eller fortsätta på den inslagna vägen. Det ser ut som om Alliansens partier har egen majoritet inom räckhåll, det vore det bästa för Sverige. En stark Alliansregering kan möta en skakig omvärld utan försvagningar eller hinder. En hel del av oppositionens anhängare har börjat inse detta. En stödröstning från en del är därför inte otänkbart. En röst på Alliansen är en röst för ett starkt Sverige. Alliansens resa mot ett bättre och starkare Sverige har bara börjat.

Läs mer i SvD, GP, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, SVT, DN, Expressen, DN, Aftonbladet, DN, SvD, GP, GP, DN, Expressen, Expressen, Aftonbladet, SvD, GP, SvD,

2010/09/15 - Posted by | Uncategorized | , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer »

  1. Jaf haller fullstandigt med om att de ar tva helt olika samhallsmodeller som som star mot varandra – en frihetligt inspirerad dar individen intar en central plats. En annan socialistiskt inspirerad dar man vill forandra samhalligt och manniskan till en tankt idealbild med hjalp av statliga tvangs/patryckarmetoder.
    Och det marks klart att det ar en borgerlig Allians som har styrt Sverige de senate fyra aren. Samhallet har borjat bubbla och pa sina stallen (bade i kommuner, alndsting och pa statlig niva) fullstandigt sjuder av aktivitet. det finns en annan framtidsanda och optimism bland folk idag an tidigare. Manniskor valjer i storre utstrackning att stanna kvar och soka lyckan i Sverige istallet for att aka utomlands och satsa pa en potentiellt lovande men osaker framtid.
    Men det varsta som jag ser det ar inte att sossarna och de rodgrona vill andra pa allt detta. Det varsta ar sossarnas forlegade tankemodell som demoniserar alla som inte rostar pa dem. Genom sitt forblindade moderathat har sossarna i sin aningsloshet inte gjort nagot annat att an att prata upp SD och oppnat vagen for dem in i riksdagen. Men detta ar val en medveten strategi for att skapa kaos och sedan i regeringsforhandlingar – kunna komma till makten som en minoritsregering tillsammans med mp och v men med stod av SD. For om SD inte – enligt deras egna strategidokument -inte ar varre an moderaterna, som samarbetar med fp, c och kd som alla sitter i riksdagen och ar anstandiga respekterade partier sa blir ju kontentan att man legitimerar SD som ett helt normalt parti och sadana kan man ju samarbeta med – men tydligen inte moderaterna som i en forvrangd version av verkligheten foresprakar samhallsomstortning och ett forslavande med patvingad livegenskap av manniskorn.

    Kommentar av Per Vrethem! | 2010/09/15 | Svara

  2. Jag skriver under på hela stycket, mycket bra uttryckt!

    Kommentar av HC | 2010/09/15 | Svara

  3. Jag är svensk som arbetar och bor i Tirana, Albanien.
    Jag träffar många människor som upplevt kommunismens ofrihet.
    De berättar för mig hur många naiva kommunister från Sverige kom hit under kommunist-eran här för att knyta kontakter. Många av dessa svenskar har idag uppsatta poster i det svenska samhället!!
    Jag tror inte att samtliga idag vill kännas vid tiden då de åkte runt och knöt kontakter med kommunistregimer.
    Hoppas att de skäms ordentligt!!!

    Jag har också haft den äran att besöka Kuba ett par gånger och där uppger man samma sak, hur svenska kommunister kom till ön för att knyta kontakter under kalla kriget.
    Mina kubanska vänner som berättade att de som unga
    ville lämna Kuba grät när de beskrev hur svårt de hade det.
    Jag kan försäkra att jag besökt flera hem på olika ställen på Kuba och jag garanterar att ingen svensk kan tänka sig att leva i denna fattigdom och ofrihet som finns på denna ö.

    Jag har vänner i båda länderna och har diskuterat mycket med med dem om hur det var (är)under kommunismen.
    Det var (är) som som ett stort fängelse uppger samtliga.
    Ingen vågade (vågar)ta ngt eget initiativ. Alla inväntade order från ovan. Alla var livrädda för vad regimen kunde göra mot dem.

    Jag själv upplever samma sak fortfarande idag i Albanien, trots att 20 år förflutit sedan kommunistsystemet rasade samman här.
    Äldre och medelålders människor är livrädda att ta egna initiativ. Man vågar inget göra utan att invänta order från högre ort.

    När jag hör Ohly tala om Kuba som ett gott exempel på samhälle går det kalla kårar utmed min ryggrad. JAG RYSER!!!

    JAG RYSER ÄNNU MER OM HAN SKA FÅ SITTA I EN REGERING OCH REPRESENTERA SVERIGE.

    Svenska folk tänk till på söndag innan ni lämnar er röstsedel.

    Kommentar av Gunnar Östlihn | 2010/09/15 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: