Eva Flyborgs Blogg

Göteborgare, liberal, fd riksdagsledamot

Energitankar

IMG_2684Sverige och övriga Europa har de senaste åren genomgått en ekonomisk kris av sällan skådat slag. Tack vara god hushållning och en klok ekonomisk politik har Sverige klarat sig jämförelsevis väl. God tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser är en av de saker som har gjort detta möjligt. Ska Sverige också i framtiden vara ett land som präglas av hög sysselsättning och generell välfärd så måste vi ha ett energisystem som är säkert, tillförlitligt, koldioxidsnålt och konkurrenskraftigt. Om ett antal år står vi inför en situation där en stor del, nästan 50%, av dagens basproduktion av el börjar fasas ut pga åldersskäl. Inför det beslutet behöver vi beslutsfattare, men också hela samhället, underlag som visar vad som är ekonomiskt och miljömässigt hållbart, samhällsnyttigt och inte minst konkurrenskraftigt. Ny kärnkraft uppfyller alla dessa krav, men ett analysarbete måste göras av någon som inte är part i målet eller som delvis står i konflikt med uppdraget. Tyvärr uppfyller inte dagens Energimyndighet dessa krav. Därför bör vi lägga ned dagens Energimyndighet i sin nuvarande utformning och ersätta den med en ny myndighet som får i uppdrag att se till hela energimarknaden på lika villkor.

Den Energimyndighet vi har idag bildades 1998, genom en utbrytning av Nätmyndigheten hos NUTEK, efter den av Socialdemokraterna ledda energiöverenskommelsen 1997.
Man skulle lätt kunna tro att en myndighet med detta namn har som uppgift att se till hela energimarknaden. Så är dock inte fallet. Myndigheten har som sin huvuduppgift att ställa om det svenska energisystemet till ”miljömässigt hållbar”. För att tala klarspråk så innebär detta att man ska verka för att det etableras stora mängder kraftigt subventionerad förnybar energi, främst vindkraft i energisystemet. Detta står i Förordningen för myndigheten SFS2007:1153 2§ punkt 2: ”samordna arbetet med omställningen av energisystemet och verka för en ökad användning av förnybara energikällor, särskilt vindkraft”.

Det är bla detta det handlar om; Energimyndighetens uppdrag är att ska skapa planmässiga förutsättningar inom planeringsramen och stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft, genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft, genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering skapa förutsättningar för utveckling av ny teknik och nya företag samt utbyggnad av vindkraften, genom informationsinsatser öka kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter och hur hänsyn kan tas till konkurrerande intressen, vid behov understödja vindkraftssamordnarna i deras arbete, fortsätta att utveckla det nationella nätverket för vindbruk, aktivt delta i samråd och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna och kommunerna.

Energimyndigheten bistår följdaktligen kommuner och länsstyrelser. Man ansvarar för webbplatsen vindlov.se och ska underlätta tillståndsprocesser för projektörerna. Man analyserar och kommenterar regelverket för etableringarna och hjälper till på alla sätt.

Det finns nationella vindkraftssamordnare i fyra regioner, Nord, Mitt, Sydväst och Sydost. Det nationella Nätverket för vindbruk är bildat för att ”sprida kunskap och information om vindkraft och stödja regionala initiativ av nationell betydelse”. Energimyndigheten fungerar som sammanhållande kraft i nätverket samt planerar och organiserar arbetet. Jag vet att de även har andra arbetsuppgifter, men obalansen är förödande.

Enligt min uppfattning är myndighetens roll och uppdrag i kraftig obalans och bör därför upphöra i sin nuvarande form. Vad Sverige behöver är en myndighet som behandlar alla energislag lika och ger förutsättningar för en rimlig bedömning av energimarknaden som helhet för oss ansvariga beslutsfattare i olika roller. Det kommer även att underlätta för investerare av ny energiproduktion att fatta kloka och rationella investeringsbeslut.

SVT,

2013/05/19 Posted by | Uncategorized | , , , , , , , , , , , , , , , , | 24 kommentarer

Vindkraften möter allt mer motstånd

 Vindkraften har av många inom den forna linje 3 rörelsen och dagens miljöaktivister varit själva huvudverktyget och ibland även målet med miljöarbetet.  Vindkraften har stått som en symbol för vägen mot framtiden. Nå, den utgör i dagsläget ca 2% av dagens elproduktion i Sverige, så det är ett relativt blygsamt bidrag den lämnar. Den koldioxidfria kärnkraften och vattenkraften står för 98%, och de har inga subventioner. Tvärt om, de har extra skattepålagor för att…   Ja. Vindkraftsindustrin däremot får stora skattelättnader och direkta subventioner, som till stor del distribueras genom de sk. elcertifikaten. Denna kostnad läggs direkt på alla medborgare i form av många miljarder i högre skatt. Saken görs inte bättre av att just vintertid står många vindkraftverk stilla, antingen för att de frusit sönder, inte klarat isbildningen på vingarna eller att det helt enkelt inte blåser.

Tyvärr så är vindkraften inte särskilt effektiv, nej den är tvärt om väldigt ineffektiv. Effektiviteten ligger mellan 0-20%, beroende på läge, årstid, storlek och hur mycket det blåser just den dagen. En riktigt ineffektiv och opålitlig kraftform således. Detta har man nu konstaterat i Storbritannien och Holland. I The Times kan man läsa följande artikel idag;  ”Britain’s leading renewable energy company has reported a 20 % fall in the amount of electricity produced by its wind turbines. The news came as official figures revealed that on December 30, an exceptionally still day, Britain’s 3,000 operational wind turbines produced only 0.04 % of the country’s power. The Energy Minister Charles Hendry told The Times that the figures proved the urgency with which other forms of low-carbon generation needed to be developed”. Artikeln fortsätter i samma stil och avslutas med att de nu arbetar med olika elmarknadsreformer.

I dag kommer även uppgifter (European Energy Review) om att Holland har förlorat tron på vindkraften, är på väg att överge sin tidigare vindkraftstrategi och välkomnar för första gången på många år en nybyggnation av kärnkraft i landet. Holländarna, som bara har ett mindre kärnkraftverk, har här gjort en tydlig energiresa. Först skulle all kärnkraften avvecklas, sedan sköts avvecklingsåret upp, sedan togs beslutet bort och nu välkomnas ansökningar att bygga ny kärnkraft. Precis som i Sverige har opinionen svängt kraftigt till kärnkraftens fördel. Intressant i sammanhanget är Storbritanniens beslut att bygga 25 nya kärnkraftverk.

 Folkpartiet  ställer sig inte bakom hotet att avskaffa det kommunala vetot mot nybyggnation av vindkraft. I förslaget som framförts av miljöminister Andreas Carlgren hävdas att det nationella intresset av förnybar energi bör vara styrande. Hot om lagstiftning vinner däremot inget stöd hos Folkpartiet. Det vore inte bra att avskaffa det lokala inflytandet över nybyggnation av vindkraft. Människor måste känna sig trygga med att kunna göra sin mening hörd. Det vore dåligt både för miljödebatten och för demokratin att avskaffa en lagstadgad kanal för medborgarinflytande.  Beslut måste kunna fattas av dem som upplever alla konsekvenser av vindkraftverken, det går inte att enbart se det ur ett ovanifrånperspektiv. Därför är det bra att kommunen behåller sitt veto som en sista utväg. Kraftverk, fundament och kabeldragning är industribyggnader och inte sällan ganska stora ingrepp i naturen. Vi måste ta hänsyn till att nybyggnation faktiskt kan sätta naturvärden på spel. Även efterspelet kan ge stora och ofta oanade konsekvenser där markägaren som upplåtit mark för ett vindkraftverk är skyldig att sanera marken och hugga upp en ganska stor mängd betong som dessutom är armerad. Detta avfall är klassat som miljöfarligt och måste därför enligt miljölagen deponeras särskilt hos en deponi. Detta blir för de flesta en dyr eftersanering som många inte räknat med vid ingångskalkylen.

  Sverige har en avundsvärd situation när det gäller produktion av el, vi har ett av världens renaste system med ca hälften från vattenkraft och hälften från kärnkraft. Nu vill vi komplettera dessa med det förnybara och ger kraftiga subventioner till detta. Men vi måste samtidigt ta hänsyn till människors boende- och rekreationsmiljöer.

Här tror jag att de som trycker på när det gäller vindkraften kanske inte riktigt har insett det starka folkliga missnöjet. Detta måste tas på allvar och inte sopas under mattan. Det är en fråga om respekt för den enskilda medborgaren och den demokrati vi alla värnar om.

The Times, European Energy Review,

2011/02/07 Posted by | Uncategorized | , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 21 kommentarer

Nej till slopat vindkraftsveto

 Folkpartiet  ställer sig inte bakom förslaget att avskaffa det kommunala vetot mot nybyggnation av vindkraft. I förslaget som framförts av miljöminister Andreas Carlgren hävdas att det nationella intresset av förnybar energi bör vara styrande. Hot om lagstiftning vinner däremot inget stöd hos Folkpartiet. Det vore inte bra att avskaffa det lokala inflytandet över nybyggnation av vindkraft. Människor måste känna sig trygga med att kunna göra sin mening hörd. Det vore dåligt både för miljödebatten och för demokratin att avskaffa en lagstadgad kanal för medborgarinflytande.  Beslut måste kunna fattas av dem som upplever alla konsekvenser av vindkraftverken, det går inte att enbart se det ur ett ovanifrånperspektiv. Därför är det bra att kommunen behåller sitt veto som en sista utväg. Kraftverk, fundament och kabeldragning är industribyggnader och inte sällan ganska stora ingrepp i naturen. Vi måste ta hänsyn till att nybyggnation faktiskt kan sätta naturvärden på spel. Även efterspelet kan ge stora och ofta oanade konsekvenser där markägaren som upplåtit mark för ett vindkraftverk är skyldig att sanera marken och hugga upp en ganska stor mängd betong som dessutom är armerad. Detta avfall är klassat som miljöfarligt och måste därför enligt miljölagen deponeras särskilt hos en deponi. Detta blir för de flesta en dyr eftersanering som många inte räknat med vid ingångskalkylen.

 Sverige har en avundsvärd situation när det gäller produktion av el, vi har ett av världens renaste system med ca hälften från vattenkraft och hälften från kärnkraft. Nu vill vi komplettera dessa med det förnybara och ger kraftiga subventioner till detta. Men vi måste samtidigt ta hänsyn till människors boende- och rekreationsmiljöer. Här tror jag att de som trycker på när det gäller vindkraften kanske inte riktigt har insett det starka folkliga missnöjet. Detta måste tas på allvar och inte sopas under mattan.

Dessutom är förnybart inte bara vindkraft, det är så mycket mer. Själv vill jag gärna framhålla en effektivisering av vattenkraften (nej, inte bygga ut) och kanske framför allt vågkraften. Den är 5-10 ggr så effektiv som vindkraften, syns inte, hörs inte och kan utnyttja de oändliga världshaven. Nu finns även teknik för långsamt strömmande vatten, på bilden är det Minestos undervattensdrakar, vilket är en stor nyhet. Här borde vi lägga väsentligt mer forskarresurser för att komma fram snabbare med hållbara produktionslösningar. Storbritannien räknar med att täcka 10-15% av sitt energibehov av just vågkraft. Det inte så många vet är att bland de absolut ledande företagen återfinns ett antal svenska vågkraftsbolag. Här har vi en unik chans att ta en ledande position inom en ny sektor av energiproduktionen, som vi en gång hade inom den kärntekniska industrin. Sverige inte får missa denna nya chans bara för att vindkraften tar mycket plats just nu. Låt många blommor blomma i energibuketten, det med bäst förutsättningar kommer att överleva och blomstra av egen kraft.

Expressen, Expressen, DN, DN, Aftonbladet, SvD, SVT, Norra Skåne, E24, Skånskan, SR,

2011/02/04 Posted by | Uncategorized | , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 kommentarer

   

%d bloggare gillar detta: