Inte rädda, men beredda!

 För en tid sedan sedan nåddes vi av den tragiska nyheten om den stora jordbävningen utanför Japans kust med efterföljande Tsunamis. Många människor har fått sätta livet till i denna enorma naturkatastrof. Våra tankar, solidaritet och medkänsla går till Japans folk. Återuppbyggnadsarbetet blir svårt och mödosamt men det finns ingen annan väg än framåt. Dessutom brottas Japan nu med problematiken från de jordbävnings- och Tsunamidrabbade kärnkraftverken i Fukushima. Visserligen bygger Japan reaktorer som skall klara normala jordbävningar, vilket de också gjorde, men forsande väggar av vatten på uppemot 15 meter sopade bort för mycket av kringliggande elförsörjning. Det var de allra äldsta reaktorerna som drabbades och naturligtvis har utvecklingen gått framåt på snart 50 år. Vi kan idag inte dra några slutsatser för vår egen del av händelsen, men vi kommer att följa utvecklingen noga och ödmjukt ta till oss de lärdomar som går att få.

Sverige ligger inte i områden med jordbävningar eller Tsunamis, vi har ett mycket högt säkerhetstänkande inom industrin och vi övar krisscenarios på olika nivåer regelbundet. Det startade en i februari i år som övar enligt Maxkatastrof-tesen. För olyckor kan inträffa även här. Det är därför viktigt med kontinuerlig utveckling inom såväl den kärntekniska forskningen, processer som granskande myndigheter. Säkerhet är inget man gör en gång och så är saken klar, tvärt om, det är en inställning, ett arbete som aldrig tar slut. Säkerheten måste alltid vara nr 1. Därför är det oerhört värdefullt att denna regering nu återigen satsar på den kärntekniska forskningen, både för säkerheten och framtidens skull.

Redan för över 10 år sedan tog jag i motioner och debatter här i Riksdagens kammare upp vikten av att vi i Sverige utbildar kärntekniker för att kunna utveckla säkerhetstänkandet och ha kompetenta granskande myndigheter. Folkpartiet har även välkomnat internationella utvärderingar och drivit på för att vi i Sverige skall tillämpa benchmarking för kraftindustrin. Den modernisering och uppdatering av de svenska kärnkraftverken som har skett under de senaste åren är ett led i ett målmedvetet arbete. Det produktionsbortfall som har drabbat kärnkraftverken under de senaste två åren, har till stora delar berott på just att man har haft enormt tuffa krav ifrån de granskande myndigheterna när  man moderniserat och uppgraderat kärnkraftverken. Helt ny kärnkraft kommer dessutom att vara än mer säker med nya processer, material och teknik. Av dessa skäl men också pga. högre effektivitet skall vi välkomna nya kärnkraftverk i Sverige när dagens tjänat ut.

 Det är ett faktum att all energiproduktion är förenat med nackdelar och risker. Den största risken mänskligheten står inför nu är dock att temperaturen stiger globalt bla pga. människans stora koldioxidutsläpp. I den klimatutmaningen är kärnkraften ett positiv verktyg som FN:s klimatpanel IPCC uppmärksammar, liksom EU-kommissionen. Sverige bidrar med en mycket liten klimatpåverkan, mycket tack vare den rena vatten- och kärnkraften samt det förnybara. Alternativet, som snabbt ökar när kk faller bort, är smutsig el från fossila bränslen; gas och kol, vilket vi kan se händer just precis nu i Tyskland.

Redan när Barsebäck 1 stängdes i slutet av 1990-talet varnade jag och Folkpartiet för ökade koldioxid- och partikelutsläpp. För varje timme med avstängd kärnkraft så gav den ökade användningen av dansk kolkraft t.ex. 1 700 kg svavel, 860 kg kväveoxider och 560 000 kg koldioxid i ökade utsläpp. Varje timma. Detta är den bistra sanningen. Vi vill inte göra oss mer beroende av smutsiga fossila bränslen och inte heller göra oss beroende av tex Rysk gas. Sanning är också att de fossila bränslenas utsläpp gör att människor går en förtida död till mötes. Ofattbara 2 miljoner för tidiga dödsfall per år bara i Indien. (Asian brown cloud).

Andra energislag är inte heller fria från risker. När stora vattendammar brister kan följderna bli katastrofala; 160.000 människor dog till följd av den stora dammolyckan i Banqiao i Kina. Vindkraften bidrar med större CO2-utsläpp än både kärnkraft och vattenkraft och har dessutom en störande inverkan för både människor och natur. Vindkraftens lågfrekventa buller får fler och fler forskare att varana för dess negativa och allvarliga konsekvenser.Och ingen vet väl ännu hur BPs stora oljeutsläpp i Mexikanska Golfen kommer att påverka djur, natur och människor på såväl kort som lång sikt. Men att skadorna är gigantiska, det vet vi. Kärnkraften är inget självändamål, men nu och för en lång tid framöver är det en värdefull tillgång i den svenska energimixen och i kampen för klimatet.

För mig är det viktigt att svensk energiproduktion även i framtiden kännetecknas av omsorg om miljön och ett fortsatt värnande av vårt välfärdssamhälle. Dit når vi endast om vi har en energiproduktion som är fri från koldioxid och som kan garantera en god tillgång på energi året om till konkurrenskraftiga priser för både oss privatpersoner och industrin. Därför är det av stor betydelse att vi har en energimix, inklusive vattenkraft, kärnkraft och förnybart, som kan förse oss med mycket el och med el som är fri från koldioxidutsläpp.

 Sveriges kärntekniska forskning får 500 miljoner, under 5 år, den största statliga satsningen på över 30 år. Satsningen på kärnteknik ingår i ett större svenskt-franskt samarbete, som omfattar forskning kring säkerhet, acceleratorteknik och klimatfrågor. Ett viktigt forskningsfokus blir att undersöka hur snabbt och på vilket sätt dagens svenska reaktorer åldras. Strålsäkerhetsmyndigheten har för en tid sedan förstärkts och har också fått en permanent utökad budget för förstärkt tillsyn av de svenska kkv. De följer noga den pågående moderniseringen av våra svenska verk. Det har även skjutits till extra resurser under de senaste åren just för strålskyddsforskning. I Sverige har vi infört begrepp som ”särskild tillsyn” vilket innebär en extra krävande granskning av säkerheten.  I april 2010 fick SSM ett särskilt uppdrag kopplats till äldre reaktorers livslängd och säkerhet, den svenska tillsynsmodellen och internationella erfarenheter.  Utöver denna gedigna lista så har nu tilläggsuppdrag utgått som siktar in sig på onormala och synnerligen extrema naturfenomen. Det övas sedan februari i år på en händelse av just Fukushimakaraktär. Olyckor kan inträffa, tex Harrisburg, men det kan hanteras utan allvarligare konsekvenser, som i Harrisburg. Även om det skulle inträffa en härdsmälta, så skall det finnas inbyggda system som kan hantera också en sådan händelse. Olika och multipla säkerhetssystem skall kunna verka oberoende av varandra. I de nya kärnkraftverken (Generation 3+) kommer man dessutom att ha passiva säkerhetssystem som är oberoende av eltillförsel och inga pumpar utan man utnyttjar naturlagar och gravitation. Om en olycka inträffar behöver inte heller några manuella handgrepp göras de första 72 timmarna. Dvs relativt gott om tid att säkerställa alla nödvändiga processer och stödjande insatser. Också av detta skäl är det bra att vi så småningom kommer att byta ut våra nuvarande reaktorer mot nya. Även internationella granskningar har uppmuntrats eller beställts som tex  OSART (Operation Safety Review Team) och IRRS (International Regulatory Review Service) genom tex IAEA. Sverige har även bjudit in till en särskild granskning av våra egna granskningsmyndigheter vilken kommer att genomföras nästa år. Det är viktigt att också granska granskarna.

 När olyckor och katastrofer inträffar är det de ansvarigas uppgift att vara vaksamma och beredda – men inte rädda. Vi skall vara lugna och trygga i vår kunskap – inte stressade eller panikslagna så att fel beslut fattas på förhastade och felaktiga grunder. I detta läge vet vi alldeles för lite för att kunna dra några slutsatser alls ifrån händelserna i Japan – en tredubbel jordbävning med efterföljande enorma Tsunamis och allvarlig situation i Fukushimaverken. Men vi skall ödmjukt lära oss av händelseförloppet och göra allt vi kan för att upprätthålla, förstärka och utveckla säkerheten i våra svenska kärnkraftverk.

 Sverige behöver energiproduktion i stor skala som är stabil; vi behöver koldioxidfri energiproduktion för klimatets skull och vi behöver låga energipriser för en fungerande industri för jobb och välfärd i Sverige. Kärnkraften bidrar till allt detta, inte bara enligt min mening utan också enligt EU och FN. EU har identifierat kärnkraften som en av de viktigaste möjligheterna för CO2-fri elproduktion. Allt detta sammantaget gör att framtiden för kärnkraften är stabil, trots händelser på senare tid och trots en tillfällig svacka i opinionen.

 Med ny kärnkraft uppdateras processer och principer, kontrollrum och kablage, metoder och material. Därför är det bra att tankeförbud och nybyggnadsförbud har tagits bort. Förbud skall inte vara ett hinder för att den svenska kärnkraften skall bli ännu säkrare. De stresstester som nu föreslås inom EU är bra, det är saker vi gjort under många år och fortfarande gör. All granskning, såväl extern som intern välkomnas.  All storskalig energiproduktion innebär risker för människor och miljö. Ingen energiproduktion är utan negativ påverkan. Men jag känner mig trygg med den svenska energiproduktionen och vår säkerhetskultur, kompetenta granskande myndigheter som ställer tuffa krav och ett ansvarsfullt politiskt system. Den svenska energipolitiken ligger fast.  

De pågående händelserna i Japan skall vi dra slutsatser av, på många olika plan. Det finns ingen anledning att vara rädda, men vi skall vara beredda.  Däri ligger den stora skillnaden.

 Ny Teknik, UNT, SvD, SvD, SVT, DN, DN, SvD, SVT, GT, DN, SvD, Ekot, SvD, SVT, DN, SVT, DN, SvD, DN,